Odling i staden

I motsats till vad man tidigare ansett, var odlingen en viktig del av livet i staden, under medeltid och senare. Stadsborna hade ofta en köksträdgård på sin tomt och det fanns också hela tomter som enbart användes för odling och där bostäder saknades.

Stadens jordar

På den äldsta kartan över Vadstena (från 1703) är cirka en tredjedel av all mark inom det bebyggda stadsområdet odlingsmark. Dessutom fanns alltså stadens jordar. Det var marker, ibland på hundratals hektar, som tillhörde städerna.

Dessa områden odlades av stadens borgare och användes även för bete av borgarnas djur. Borgarna kunde i sin tur arrendera ut sin andel av stadsjordarna till stadsinvånare som inte hade andel i jordarna. Generellt sett har sådan mark tidigare tillhört byar, som skänkts till staden. Ibland verkar stadsjordarna ha tillförts städerna samtidigt som de anlades, men ibland har de successivt utökats genom donationer.

Äldre kartmaterial

Den äldsta mera utförliga kartan över undersökningsområdet är från år 1705. Kartan avbildar "Vadstena med des ägors gründrithning". Flera äldre byar har då dragits in till staden och ligger som stadsjordar.

Vännerstad by

Undersökningsområdet ligger åtminstone delvis inom det som tidigare gamla Vännerstad by. Det verkar som att en del av byn (15 attungar) ingått i grunddonationen till Vadstena kloster år 1346.

Ett dokument från 1399 visar att stadens borgare hade odlingslyckor inom byns ägoområde redan då. Byns bebyggelse brändes vid Daniel Ranzaus fälttåg i Östergötland år 1567 och betecknas därefter som öde. Vid en riksdag i Söderköping år 1595 skänkte hertig Karl slutligen hela Vännerstad ägoområde till Vadstena stad.

Till Krogarängen - startsida