
Krogarängen - gravar och krumkniv
Fältrapport 27 oktober 2011
Undersökningarna vid Krogarängen i Vadstena har nu gått in i sin slutfas vad gäller fältarbetet som kommer att avslutas den fjärde november.
Gravundersökning
De sista veckorna kommer vi att ägna åt de gravar som vi schaktade fram i början av september. De gravar som vi håller på att undersöka är en utlöpare av gravfältet RAÄ 11 som kan skönjas i form av runda stensättningar i Vadstena folkpark.
Det området som vi undersöker ligger i plöjd åkermark och för att komma ner till gravarna måste man därför först ta bort matjordslagret med hjälp av grävmaskin.
Krumkniv
Det var när vi höll på med detta som det första fyndet kom, en så kallad s-formad krumkniv som låg ovanpå en gravgömma tillsammans med brända ben. Fyndet visade sig tyvärr vara det enda från den graven men det kan ändå ge oss ledtrådar till datering och kanske även könsbestämning av individen redan i fält.

Krumkniven från Krogarängen.
Foto: UV Öst
Krumknivarna är en föremålskategori som hör till den senare delen av den förromerska järnåldern cirka 150-0 före Kristus och är ett ganska vanligt gravfynd från den perioden i Östergötland, Västergötland och på Öland.
Vad har krumknivar använts till?
Krumknivar brukar kopplas ihop med skinnhantverk eftersom de ofta förekommer i fyndkombinationer tillsammans med prylar, synålar och ibland även skäror.
I vissa gravar har man till och med hittat spår av hartstätning runt sådana fyndkombinationer vilket tyder på att de legat samlade tillsammans, troligtvis i en spånask.
På Öland har man gärna velat koppla ihop krumknivarna med handeln med skinn- och lädervaror som byttes mot romerska varor. Det är dock möjligt att krumknivarna inte har ett direkt samband med just den här handeln, men experiment som gjordes 1997 vid Bäckedals folkhögskola i Sveg med nytillverkade repliker visar ändå att de fungerar väl vid beredning och tillskärning av skinn.


Arkeolog i arbete vid Krogarängen.
Foto: UV Öst
Krumkniven från Krogarängen
Utifrån det öländska materialet har forskarna delat in krumknivarna i tre olika typer. Vår lilla kniv hör till typ II och brukar kallas s-formad. Den är tillverkad av järn och har ett asymmetriskt blad och ett vinklat handtag som slutar i en spiral.
Andra typer av krumknivar har ofta en tångedel istället för spiral och har förmodligen varit fästade på ett träskaft, vår kniv har troligtvis inte varit skaftad.
Experimenten med knivarna visar att de olika typerna varit olika bra i momenten vid skinnberedning. Den s-formade kniven visade sig vara ganska oduglig i de flesta moment utom som flåkniv där den emellertid fungerade bäst.
Vår kniv som lätt ryms i handflatan kan verka ganska liten men kanske var det så att den s-formade typen var ett specialredskap som man använde till att flå hudar och göra arbeten där man behövde ett mindre redskap för att kunna komma åt ordentligt.
Krumknivar och verktyg för skinnhantverk återfinns vanligen i kvinnogravar vilket kan ge en indikation om att det är en kvinna som begravts vid Krogarängen. Vidare osteologiska analyser av benen får visa om det kan stämma.
Veronica Forsblom Ljungdahl
Mer att läsa
Hagberg, U. E. 1967. The archaeology of Skedemosse II. Stockholm
Lundström, P. 1970. Gravfälten vid Fiskeby i Norrköping I. Stockholm
Räf, E. 2001. Krumknivar, kvinnor och kreatur- vad spelar djuren för roll? Lund.



