
Kultplats eller boplats vid Stora Holm?
Flera tecken tyder på att Tuve 46, mellan Stora Holm och Säve flygfält på Hisingen i norra Göteborg, kan vara en kultplats från bronsålder.
Den 18 maj började UV undersöka platsen som ligger i kuperad terräng med skogsbeklädda berg och flacka lerdalar. I närområdet finns flera naturtyper och därmed resurser för en bosättning från bronsålder: skog, betesmark, odlingsbar mark för ett tidigt jordbruk, sötvatten och inte alltför långt borta - havet.

Tuve 46 på Hisingen.
Foto: Marianne Lönn
Enligt en förundersökning från 1971 och en kompletterande förundersökning från 2007 består Tuve 46 av en mindre bergshöjd med tre skärvstenshögar eller gravar, stenpackningar, en samling av odlingssten och ett område runt bergshöjden.
Över större delen av fornlämningen finns kulturlager med flinta och keramik, bränd lera, kvarts, slagen bergart, flathuggna redskap och flintkoncentrationer. En sländtrissa har också hittats.
De anläggningar som kommit fram i området runt berget är härdar och olika typer av nergrävningar och mörkfärgningar. Hela undersökningsområdet utom bergshöjden är påverkat av historisk odling.


Anders Kjellin och Jessica Andersson fingräver mellan stenarna.
Foto: Marianne Lönn
Två kol 14-dateringar har givit äldre och yngre bronsålder. Det flathuggna flintmaterialet talar för äldre bronsålder, medan åtminstone delar av keramikmaterialet hör mer hemma i förromersk järnålder.
Skärvstenshögarna och avsaknaden av exempelvis stolphål talar för att platsen kan ha varit kultisk, och alltså inte en profan boplats. Ingenting är emellertid säkert innan undersökningen är avslutad.
Anledningen till att fornlämningen nu undersöks är att industriområdet vid Stora Holm ska utvidgas.



