Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet - arkeologiuv.se

Två arkeologer ligger på knä och gräver

Södra Ving 294, en grav bland röjningsrösen

Direkt norr om den nuvarande sträckningen av Riksväg 40 vid Nyttorp, ligger utsträckt över en halv kilometer ett område med röjningsrösen. Fornlämningen är registrerad som ett röjningsröseområde, och enligt den arkeologiska förundersökningen skulle det heller inte finnas gravar där. Men när ett röjningsröse undersöktes av kulturgeograf Pär Connelid, hittades brända människoben.

Efter lite drygt tre veckors fältarbete och utgrävning av röset med människoben, och två intilliggande röjningsrösen som vi misstänkte också kunde vara gravar, finns spännande resultat att berätta.

"Röjningsrösegraven" med brända ben visade sig vara ett fint konstruerat monument med tre olika stenpackningsformationer som alla anknöt till begravning. Dessutom fanns en bålplats i botten av det jordfyllda röset.

I det andra undersökta röjningsröset (som faktiskt var ett röjningsröse) fann vi en löpare deponerad som ett offer. Symboliken mellan löparen och malning av markens grödor, som den röjda marken gav, blir tydlig.

Och det tredje undersökta röjningsröset slutligen, hade en fyrsidig grundform under en vällagd stenpackning. Det ligger nära till hands att tro att den fyrsidiga formen är en symbolisk återgivning av de fyrsidiga stenpackningarna i rösegraven.

Om konsten att hitta gravar bland röjningen

Undersökningar av fossila åkerbrukslämningar har på senare tid visat att konstruktioner som klassats som röjningsrösen i själva verket kan innehålla mänskliga kvarlevor och att meningen var att graven skulle se ut som just ett röjningsröse. Bland röjningsrösen kan det alltså döljas gravar som medvetet och med rituella eller symboliska syften höljts med röjningssten. Men att hitta dem bland mängden röjningsrösen kräver en undersökningsstrategi som innebär att man redan vid förundersökningen gräver misstänka "röjningsrösegravar" som om de vore gravar.

Man behöver undersöka hela röset i plan, där lager för lager sten och jord grävs bort och kanske bara räkna med svårfunna enstaka, spridda ben. Nästan aldrig kan bara ett schakt över röset visa om det rör sig om ett röjningsröse eller en grav. Ofta finner vi också att blandformen röjningsröse och grav ligger i utkanten av ett röjningsröseområde, som för att ringa in och rituellt befästa den hävdade marken, och inte på de markerade krön i landskapet som gravar traditionellt återfinns.

Stenröjningen, jordbruket och förfäderna

Kombinationen av röjningsrösen och grav på en lokal som främst känns igen som fossil åkermark kan ses som uttryck för en slags transitionszon, där odling och begravning var kompletterande delar i en religiös föreställningsvärld.

Vy från Södra Ving 294 med hundkex och tistlar i förgrunden och röjningsrösen i bakgrunden.

Bakom hundkex och tistlar ligger röjningsrösen som strössel i landskapet.

Foto: Gisela Ängeby


Stenplockandet på åkrarna under bronsålder och järnålder var en nödvändig syssla för det livgivande jordbruket och genom att "bygga in" gravar bland röjningsrösena, kan en symbolik ha skapats som starkt knöt samman jordbruket, graven och livet självt. Genom att låta förfädernas kvarlevor finnas bland röjda åkrar och dessutom i monument som skulle minna om röjningsröset, kunde grödornas växtkraft och markens avkastning påverkas. Kanske var det också i tider av missväxt extra viktigt att låta förfäderna genom sin konkreta närvaro i "röjningsrösegraven" påverka odlingen?

Bilden visar dumphögar och vid dem ligger en grav bland röjningsrösen.

Foto: Gisela Ängeby


Viljan att sammanblanda grav med röjningsröse speglar utan tvivel en religiös och kosmologisk föreställningsvärld på flera vis. Hur det än förhåller sig, så visar den arkeologiska undersökningen återigen att det ofta mycket vidsträckta röjningsröselandskapet inte enbart utgör lämningarna efter ett agrart produktionslandskap. Där kan finnas både boplatser och som i fallet med undersökningen av Södra Ving 294 inför bygget av Riksväg 40 - även en grav.

Sidan uppdaterad
2012-05-04