Huljeboplatsen, Mjölby
En dekorerad benplatta som tidigare har hittats i Hulje. Är det en vardaglig sländtrissa eller ett offer?
Varför gräver vi i Hulje?
Vägen mellan Mjölby och Motala skall byggas om. Den går rakt igenom ett stort område med fornlämningar som därför måste undersökas.
Den stora boplatsen från äldre järnåldern
Till största delen utgörs fornlämningarna av en boplats från äldre järnåldern. Själva boplatsen omfattar hela 40 000-50 000 kvadratmeter. En femtedel av boplatsen undersöktes år 1995 och nu fortsätter undersökningarna.
Man vet att här har legat bebyggelse under långa tider och att det finns väl bevarade spår av bebyggelse i form av flera huslämningar. De högre belägna delarna har varit intensivt utnyttjade för bosättning, medan brunnar, härdområden och platser med rituella funktioner finns i områdena nedanför. Boplatsen upphörde under 500-talet efter Kristus och bebyggelsen flyttades därefter till andra ställen.
Offerplatsen i Hulje
Ett par hundra meter längre norrut ligger vad som kallas "Offerplatsen i Hulje". Längs kanten av en tidigare våtmark hittade man ett band av härdar från romersk järnålder. I en sänka fanns också ett lager med fynd av skärvsten, brända och obrända ben, en blå glaspärla, snäckskal och keramik. Platsen tolkades som en liten offerplats som använts vid ritualer.
Stenålderslämningar
Över hela Huljeområdet finns utspridda stenålderslämningar. Två hyddlämningar med kulturlager från äldsta delen av yngre stenåldern har tidigare påträffats. Det finns sädeskorn av så kallade skalkorn från en härd daterade till samma tid i direkt närhet till hyddorna.
De östgötska åkrarna döljer mängder av lämningar från forntiden.
Foto: UV
Mjölbytraktens fornlämningar
Trakten runt Mjölby är rik på fornlämningar från alla tidsperioder. Det stora Kungshögagravfältet på Mjölbyåsen dominerar landskapet. Gravfältet ligger bara 300 meter från Hulje och har antagligen fungerat som Huljeboplatsens begravningsplats under äldre järnåldern.
Huljeboplatsen ligger centralt i ett väl avgränsat forntida landskapsrum. Det rituella är tydligt sammanflätat med det vardagliga. Inom området finns inte mindre än 13 skålgropslokaler, med två platser som har exceptionellt många skålgropar. Skålgropslokaler utan ristningar tillhör företrädesvis äldre järnålder.
Med spår av många byggnader och starka rituella inslag förefaller Huljeboplatsen ha haft en betydelsefull roll i bygden. Flera viktiga sociala, religiösa och politiska funktioner i samhället kan ha haft sin bas här.
Vad förväntar vi oss för resultat av undersökningen?
Hulje är en viktig plats som kommer att tillföra ny och fördjupad kunskap på flera plan. Här finns möjlighet att fördjupa kunskapen om äldre järnålderns gårdsstrukturer och sociala hierarkier, variationer i ekonomi, social organisation samt inte minst att belysa lämningar av rituell karaktär.
Hulje har under en femtonårsperiod haft stor betydelse för östgötsk stenåldersforskning. Här har man kunnat visa hur vardagens verksamheter lämnade mer varierade spår än vad som traditionellt har uppmärksammats. En medveten strategi och metodik för undersökandet av stenålderslämningarna i Hulje har goda utsikter att utöka kunskapen om bosättningar och aktiviteter under stenåldern.