Inhåleskullen, Fyrislund
Vid Fyrislund i sydöstra Uppsala undersöker Riksantikvarieämbetet UV Mitt ett gravfält med cirka 30 gravar, RAÄ 155, också känt som Inhåleskullen. Anledningen till detta är att Uppsala kommun planerar att exploatera området för nya vägar. RAÄ UV har vunnit uppdraget efter anbudsförfarande och beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län. Fältundersökningen pågår mellan den 5 oktober och den 5 november.
Det nu aktuella gravfältet är beläget på en markant kulle i ett i övrigt ganska flackt landskap. I åkermarken i förgrunden har man tidigare konstaterat boplatser från järnålder.
Foto: Anton Seiler
Kulturhistorisk bakgrund och närområdets fornlämningsbild
Gravfältet Inhåleskullen är beläget i en förtätad fornlämningsmiljö i de sydöstra delarna av Uppsalaslätten, på den västra sidan av Samnans dalgång. Gravfält, gravgrupper och ensamliggande gravar utgör det dominerande inslaget i denna fornlämningsmiljö, men det är framförallt boplatser i lermark som hittills varit föremål för arkeologiska undersökningar. Med dessa som underlag finns idag en relativt god bild av bebyggelseutvecklingen i området, med en inledande kolonisation under yngre bronsålder/förromersk järnålder, följd av en kraftig och snabb expansion/förtätning under romersk järnålder.
För Uppsalaslätten och Samnans dalgång saknas dock fortfarande ett viktigt arkeologiskt underlag för att närmare utröna vissa aspekter av järnålderssamhället såsom gravskick, kulturella förhållanden och social stratifiering. Detta beror på att totalundersökningar av gravfält fortfarande är mycket fåtaliga i närheten av Uppsala, medan bygder såsom Ärentuna, Vendel, Tierp och Knivsta är betydligt bättre utreda i detta avseende.
Gravfältet RAÄ 155 verkar kunna betraktas som en representant för de gravfält av mera anonym karaktär och med förmodad stor spännvidd i datering som finns väl företrädda längs hela Samnans dalgång. I och med den nu aktuella undersökningen finns således ett unikt tillfälle att studera en fornlämningskategori som, trots att den är mycket vanlig i denna del av länet, hittills föga berörts av totalundersökningar. Vi är övertygade om att vår undersökning kommer att bidra till en bättre förståelse av järnåldern i Uppsalaslätten.
En helvetisk kulle?
Gravfältet är beläget på en moränkulle omgiven av åkermark. Länge kände man bara till två gravar på platsen. Det var en högliknande stensättning i krönläge och en vacker treudd med distinkt insvängda sidor och förhöjt mittparti. Vid förundersökningen som Upplandsmuseet genomförde tidigare i år framkom betydligt fler gravar. De flesta var små och låga stensättningar, varav en innehöll en brandgrop med brända ben och keramik. Vi uppskattar att vi kommer att påträffa cirka 30 gravar på kullen, och att dessa har anlagts under både äldre och yngre järnålder.
Graven i krönläge (här i förgrunden) är tydligt exponerad mot omgivningarna. Innan den blev totalt övervuxen med buskar måste den ha synts från långt håll.
Foto: Anton Seiler
Förleden i namnet Inhåleskullen syftar troligen på "Hin håle", ett noaord för Satan, Djävulen. Noaord är benämningar som används när det enligt folktron anses vara olycksbringande och därmed tabu att nämna ett visst ord, med koppling till till exempel djur, övernaturliga fenomen eller väsen.
Inhåleskullen kan alltså tolkas som Djävulens kulle. Platsnamnet har utan tvekan tillkommit långt efter att gravfältet slutat användas som gravplats.
Vad vill vi ta reda på?
Enligt kravspecifikationen från Länsstyrelsen är syftet med undersökningen att "klargöra gravfältets tillkomsthistoria och utgöra underlag för en tolkning av de gravlagdas samhällstillhörighet. Undersökningsresultatet ska även användas för att sätta in gravfältet i ett lokalt och regionalt sammanhang med avseende bland annat på sociala, ekonomiska, kulturella och religiösa förhållanden."
Våra frågeställningar följer tre huvudteman, nämligen:
- Kronologi och rumslig fördelning
- Rituella handlingar och social sammansättning
- Inhåleskullen och dess omland
Mera precist vill vi till exempel veta om det finns en tydlig horisontell stratigrafi på gravfältet med de äldsta gravarna på toppen och de yngre längre ner på sluttningarna och om det finns ett samband mellan ålder/kön på de gravlagda å ena sidan och gravtyp/gravskick å den andra.
Vi vill också ta reda på om graven i krönläge har anlagts i samband med att området koloniserades eller om den utgör en revirmarkering anlagd i samband med en territoriell omstrukturering från senare delar av järnålder. Sammanlagt har vi formulerat 14 frågor som vi ser fram emot att försöka besvara.