Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet - arkeologiuv.se

Två arkeologer ligger på knä och gräver

Magnetometerprospektering

En man går med en magnetometer över ett grönt fält

Immo Trinks undersöker en yta med en magnetometer.

Foto: UV


Magnetisk arkeologisk prospektering är baserad på mätningar av jordens magnetfält med ett mycket känsligt instrument, en så kallad magnetometer. Genom att mäta olika materials magnetiska egenskaper kan vi se arkeologiska strukturer. Avvikande magnetism i marken kan exempelvis vara tecken på forntida användning av eld, till exempel kan järnmineraler i jorden bli mer magnetiska när materialet varit upphettat.

Strukturer som är uppbyggda av mycket magnetiskt material, till exempel tegel av bränd lera eller naturlig sten som diorit, blir synliga med magnetisk prospektering.

Magnetisk arkeologisk prospektering utförs med en anordning av sensorer monterade på en omagnetisk vagn som körs över mätområdet.

Tre bildremsor som visar rådata, filtrerad data och arkeologisk tolkning av magnetisk data.

Magnetisk prospekteringsdata som visar avvikelser i marken orsakad av geologisk berggrund, historiska åkerbruksdiken, gropar och stolphål från arkeologiska byggnader. Bredden av varje bild motsvarar 50 meter. (a) Rådata, (b) filtrerad data och (c) arkeologisk tolkning.


Vagnen är byggd av plast och glasfiber. Mätutrustningen är mycket känslig och det är t o m viktigt att personen som utför mätningen inte har några föremål av metall på sig. Genom att mäta parallellt fram och tillbaka täcks en rektangulär yta.

Var tionde centimeter görs en mätning med ett mellanrum till nästa parallella linje på 50 centimeter. På vilket djup, som objekt eller strukturer som orsakar avvikelser i marken ligger, kan bara uppskattas. Med magnetisk prospektering är det möjligt att mäta flera hektar om dagen (1 hektar = 100×100 meter).

Sidan uppdaterad
2011-01-19