Vad letar vi efter?
Idag är vårt undersökningsområde uppdelat på sex fastigheter. Ytan har fungerat som parkeringsplats sedan 1960-talet. Före rivningsraseriet, som även drabbade centrala Kalmar, fanns här en varierad bebyggelse med allt från stora tegelbyggnader till mindre trähus. Byggnaderna hade en varierande ålder, främst från 1800- och tidigt 1900-tal.
Detalj ur karta från 1600-talet med undersökningsområdet markerat (Sfp kalmar nr 141). En större version av kartan finns under rubriken Kartor till vänster.
Men hur såg det ut före detta? Kartorna kan ge en del svar, men bara om tomternas tidigaste utbredning. Redan på de äldsta kartorna kan vi se ett regelbundet mönster av smala tomter, ungefär tio meter breda. Men vi vet ingenting om hur husen såg ut eller hur tomterna var disponerade.
Ett rikt historiskt källmaterial berättar vilka som bodde i staden, alltifrån 1600-talet och framåt. Den äldsta uppgiften från kvarteret är om skräddaren Hans Helgesson, vars gård omnämns redan 1669. Andra personer som bott i kvarteret är skomakaren Zacharias Danielsson och Mattis snickare.
Men bilden behöver fyllas ut och göras konkret. När och hur etablerades tomterna? Vi vet till exempel att det nuvarande kvarteret från början bestod av en långgrund havsvik.
Man började med att bygga stadsmuren med dess bastioner, vid nuvarande vårdcentralen. Området innanför fick fyllas ut med sand, grus och träflis. Hur gick det till och varifrån kommer alla massor?
Och kan vi verkligen lita på de äldsta kartorna? De äldsta planerna visar på lika stora tomter på hela Kvarnholmen. Men på senare tomtkartor framgår det att tomterna i de norra och östra delarna var betydligt mindre. Landsantikvarien Manne Hofrén har menat att kvarteren med mindre tomter var avsedda för mindre bemedlade hantverkare. Stämmer denna bild? Var tomterna i kvarteret Mästaren från början lika stora som på övriga Kvarnholmen och har de senare blivit mindre och smalare?
Vi hoppas kunna följa tomternas förändring över tid. Hur utvecklades bebyggelsen? Var låg boningshusen och vilka andra hus fanns på tomterna? På Kvarnholmen finns fortfarande bevarade små gårdar med hus från 1700-talet och framåt. Är detta en bild som vi kan fånga även i det arkeologiska materialet, eller såg tomterna annorlunda ut på 1600-talet.
Och vilken social struktur hade gårdarna? Kan vi belägga olika yrkesgrupper och hantverk? Har tomterna fungerat som i första hand bostad och livsrum, eller finns det även spår av arbete och näringsmässig verksamhet på gårdarna?
Vi har redan sett att det finns en massa föremål i jorden, alltifrån krukskärvor till matavfall och andra föremål. Fynden kan berätta om hur vanliga människor levde och verkade i stormaktstidens Kalmar. Till vår hjälp har vi också en rad specialister, som kommer att studera djurben, fröer och jordens sammansättning. Tillsammans kommer vi att försöka få en bild av hushållen i kvarteret Mästaren under 1600- och 1700-talen.