I grannstaden Linköping tog det en halv evighet att genomföra den enda raka gatan i hela den gamla medeltidsstaden.

Kalmar var under både under medeltiden och 1600-talet en av landets viktigaste städer, som handelsstad och som en av Kronans viktigaste gränsfästningar. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611-1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts.

År 1640 beslutade riksrådet slutgiltigt att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658.

Karta över Kalmar från 1648 (Sfp Kalmar nr 53a). En större version av kartan finns under rubriken Kartor till vänster.

Det nya Kalmar ritades som en modern stad med raka gator och kvarter. Vi kan följa planeringsprocessen genom ett stort antal ritningar (se Kartorna berättar). I centrum fanns torget med rådhuset och den nya domkyrkan. Stadens framsida var riktad mot hamnen - med fina stenhus och residens för landshövdingen och för biskopen. Baksidan mot norr, små gårdar och tomter - en bild av stadens och epokens hierarkier?

Vad vet vi om Kalmar på 1600-talet?

Hur var det att flytta från den trånga medeltida staden vid slottet? Trängsel, kreatur, stank och gödsel? Eller närhet, grannskap, hemkänsla? Hur var det att leva i den nya fästningsstaden? Modernitet. Överblick. Rent och snyggt. Domkyrka och rådhus vid torget. Stora tomter för de rika. Små tomter för de fattiga. Var sak på sin plats. Eller nytt och ovant, naket, öppet för insyn? Stadsplanerarens kartor visar hur det var tänkt. Men hur blev det egentligen? Här kan arkeologerna ta vid och hitta sanningen bakom de stolta planerna.