Frågeställningar
Varför gräver vi längs med Strömmen?
Arkeologiska undersökningar utgår alltid från särskilda frågor vilka ställs med utgångspunkt från fornlämningens karaktär och aktuell forskning. Både i fält- och i analysarbetet samverkar arkeologin med en rad olika vetenskaper däribland osteologi och paleoekologi. De senaste årens undersökningar kring Motala ström sker dessutom i ljuset av undersökningarna som genomfördes på platsen i början av 2000-talet men också i relation till Stiftelsen Kulturmiljövårds undersökningar norr om Göta kanal. De vetenskapliga frågeställningarna fokuserar framförallt på tidsperioden äldre stenålder men tangerar även vikingatid/medeltid.
Foto: UV Öst
Mer om våra mål med undersökningen kan du läsa om i undersökningsplanen.
Frågor om den äldre stenåldersboplatsen
Dateringar. Vi vet att boplatskomplexet vid Strömmen utnyttjades under äldre stenålder. Var hela området bebott samtidigt eller finns det kronologiska skillnader inom området som kan identifieras?
Ångströmlaboratoriet där våra analyser av kolprover för datering görs.
Foto: UV Öst
Inre struktur. Vi vet att boplatskomplexet är stort till ytan. Hur utnyttjades olika delar av boplatsområdet, finns det skillnader i aktiviteter norr och söder om strömmen? Vad berättar det om människornas sätt att organisera sina liv?
Redskapshantering. Undersökningarna resulterar i ett stort fyndmaterial som består av bearbetad kvarts, flinta, etc. men också av organiska material såsom horn och ben. Hur ser redskapsinventariet från platsen ut? Vilka resurser har utnyttjats i produktionen av dessa och vad berättar restprodukterna om tillverkningsförfarandena?
Provtagning i Skeppstadsjön för pollenanalys.
Foto: UV Öst
Människoben. Inom boplatsområdet finns ett flertal fynd av människoben. Vilka kön respektive åldrar finns representerade? Finns det ett släktskapsförhållande mellan människorna? Hur har kvarlevorna hanterats och vad berättar det om ritualer, begravningar eller andra händelser?
Miljö. Hur såg det lokala respektive regionala ekologiska sammanhanget ut och hur använde människorna detta?
Betydelse i landskapet. Vilken roll spelade boplatskomplexet vid Strömmen i ett större lokalt sammanhang. Ska det enbart ses som en betydelsefull vinterboplats eller speglas aktiviteterna på platsen ett ökat permanent boende under senare delen av äldre stenålder?
Långväga kontakter. Vi vet att människorna som bodde vid Motala ström hade kontakter med andra regioner bland annat i väster och söder. Vad berättar fyndmaterialet om karaktären av dessa långväga kontakter och hur har de har påverkat människorna?
En konisk mikrospånskärna i kvartsit. Från kärnan tillverkades spån som användes som hullingar i pilspetsar.
A so called microblade-core in quartzite that was used for making arrowhead barbs.
Foto: UV Öst
Frågor som berör vikingatid till medeltid och yngre perioder utgår från viktiga fynd i området
Metallhantverk. Vi vet att det finns spår efter efter metallhantverk på båda sidorna om strömmen vilka dateras till äldre järnålder respektive medeltid. Vilken karaktärer av metallhantering finns på platsen och vad berättar det om järnframställnings- och smidesprocesser och hantverkarnas kunnande? Kan vi knyta det medeltida hantverket till de skriftliga källorna från samma tid?
Spjutspets från vikingatid som hittats i trädgården på Verkstadsvägen där utgrävningarna pågår (2008-2009).
A spearhead dated to the Viking Age were found at the location of the excavations.
Foto: UV Öst